En ekonomi i samhällets tjänst


Ett viktigt område för Justitia et Pax är att arbeta för en rättvis fördelning av jordens resurser. Naturtillgångar, kapital, kunskap, företag och samhällets institutioner ska tjäna varje människas och alla människors välfärd.


Kardinal Turkson: ”Finansvärlden förväntar sig konkreta åtgärder mot krisen”


Påvliga rådet för rättvisa och fred (Justitia et Pax) vill utarbeta konkreta mått och steg, för att klara den ekonomiska och finansiella krisen. I Rom har nyligen ett kollokvium ägt rum som handlade om detta och i vilket förutom representanter för rådet även ledande personligheter från finans- och bankvärlden deltog. Utgångspunkten utgjorde ett dokument från år 2011 om reformen av finanssystemet, enligt huvudorganisatören för detta möte, Kardinal Peter Turkson, i samtal med Vatikanradion. Detta dokument innebar en framgång, eftersom många representanter för bank- och finansvärlden reagerade positivt när det presenterades i Frankfurt, som presidenten för Påvliga rådet för rättvisa och fred förklarade.

”Nu börjar den andra ronden. Denna gång handlar det om att resonera om konkreta steg. Vad skall vi göra konkret för att övervinna krisen? Denna kris är ju redan nästan fem år gammal. Men det finns inga tecken på att den skulle ta slut. Vi tror, att kyrkan med sin sociallära har något att erbjuda. Detta vill vi fördjupa under detta kollokvium, för att komma med något konkret.”

Dokumentet från 2011 innehöll även förslag på internationell tillsyn, för att kontrollera den globala finansvärlden. Redan i början av kollokviet denna måndag diskuterades detta förslag med stor emfas.

”Vi har redan under denna första dag av kollokviet hört många förslag. En föreslog till exempel, att vi borde genomföra ett ytterligare samtal i Washington för att tala med folket i Världsbanken. Kanske är detta en god idé, men vi måste först tänka över våra förslag ytterligare, och detta i all ödmjukhet. Men om finansvärldens representanter verkligen önskar internationell tillsyn, då vill vi gärna hjälpa till.”

Även påven Franciskus har med sina uttalanden också givit viktiga impulser för experterna inom ekonomi och finans. Så uttalade sig i samtal med Vatikanradion presidenten för den österrikiska Justitia et Pax-kommissionen, Ingeborg Gabriel, som ledde kollokviet. Franciskus ställer upp för fattigdom, skyddet av miljön och freden.

”Jag anser, att detta är viktiga impulser, ty i grunden har vi som kyrka en skyldighet gentemot de fattiga. Vi har också en skyldighet gentemot ekologin, vilket ju oftast hänger ihop med fattigdomen: det är de fattigaste som lider mest under de ekologiska problem som vi idag upplever över hela världen. Detta måste vi beakta. Men man måste också betona gång på gång: om vi inte lyckas med att se över finanssystemet, och det allmänna bästa, så att de kan få hjälp som lider mest under dess brister, då missar vi vår uppgift som etiskt ansvariga och som katoliker.”

Det är viktigt, att klara ut grunderna för finanskrisen. Detta är det första steget, för att hitta lösningar, enligt Gabriel.

”I stor utsträckning har finanssystemet kopplats loss från frågor om det nationella allmänna bästa, men delvis även från det ekonomiska allmänna bästa. Den reala ekonomin får inte längre några krediter. Här har alltså en internationell finansmarknad uppkommit med en stor spekulativ potential – och med ett stort antal aktörer som visar en bristande ansvarskänsla. Detta har stora konsekvenser på den reala ekonomin och därmed även på människornas liv. Här kan katolska bankmän och kristna verksamma inom ekonomin bygga broar, för att stoppa denna frånkoppling. Detta är vårt mål.”

radiovaticana (tyska programmet) 2013-05-13




Till tjänst för samhället


Den 25 april 2013 inbjöd Justitia et Pax till en samtalskväll om en rättvis ekonomi utifrån årets särskilda aktion i samtliga europeiska kommissioner "Ekonomin måste stå i samhällets tjänst". Kvällen kombinerades med att fira 50-årsjubiléet av Johannes XXIII:s encyklika Pacem in Terris, Fred på Jorden, som utkom 11 april 1963. 25 personer lyssnade till inledningarna och deltog i ett livligt samtal som leddes av F Göran Degen, vice-ordförande i Justitia et Pax kommissionen.







Fotona är alla tagna av Sibilla van Haastrecht



Här finns nu de olika inledningarna att läsa!


Sr Madeleine Fredell OP inledde kvällen med en reflektion över Principerna från encyklikan Pacem in Terris och dagens situation















P Henrik Alberius OP fortsatte med en genomgång av kyrkans uttalanden i ekonomiska frågor sedan encyklikan Caritas in Veritate från 2009, Ekonomin måste stå i samhällets tjänst














Christine Wallmark, civilekonom, gav en överblick av Focolare-rörelsens arbete med en gemenskapsekonomi, Economy of communion, företagande med gemenskap som drivkraft, för social rättvisa inom ekonomi och samhälle.

Guidelines to running an economy of communion

The Culture of Giving

The Identification Card of the Economy of Communion























Under fastetiden 2013 riktade Justitia et Pax kommissioner i Europa en uppmaning till regeringar, parlament och andra instanser för beslutsfattande som du kan läsa nedan. Nu är det dags att gå vidare med samma tema men utifrån en reflektion i relation till vår katolska tro.

Trots att den finansiella krisen pågått i flera år har mycket litet hänt inom politiken för att vidta åtgärder att parera nya kriser som uppkommit, framför allt inom euro-zonen. Krispaketen understödjer oftast status quo och det är de mest utsatta i samhället som drabbas hårdast.

Som katoliker är vi skyldiga att sätta oss in i frågorna så mycket vi kan. När du klickar här kommer du till det dokument som vi hoppas att alla ni ska få inspiration från som är engagerade i Caritasgrupper, frivilligarbete, katekesundervisning, ordnar och församlingarnas pastoralråd. Hör av er till Justitia et Pax om ni vill få mer material eller vara med och arbeta för en ekonomi i samhällets tjänst.

Här kan du läsa grunddokumentet på engelska!






Under fastetiden 2013 genomför samtliga nationella Justitia et Pax kommissioner i Europa, för närvarande 30 stycken, en gemensam aktion med rubriken Ekonomin måste stå i samhällets tjänst.Vi riktar vår uppmaning till regeringar, parlament och andra instanser för beslutsfattande.

Här följer en sammanfattning av vår uppmaning. Du kan sedan klicka dig vidare till vårt gemensamma grunddokument, dels på svenska dels på engelska.


Även om positiva tecken skymtar vid horisonten talar mycket för att den globala finansiella krisen kommer att dominera de ekonomiska, sociala och politiska landskapen också under 2013. De Europeiska Justitia et Pax Kommissionernas Samarbetsorgan, som bygger på erfarenheter från 30 europeiska länder, riktar därför en uppmaning till våra regeringar, parlament och alla politiska krafter att vidta de grundläggande förändringar som behövs för att bygga ett samhälle där all slags ekonomisk aktivitet uppfyller rättmätiga krav på rättvisa och där det gemensamma goda värnas.

Vi får inte glömma att den finansiella sektorn finns till för att den ska tjäna den reala ekonomin, vars uppgift är att stå i samhällets tjänst. Samhällets uppgift är att i sin tur skydda och främja människans värdighet och välfärd. Skulle detta värdesystem spegelvändas säkerställs förvisso de finansiella institutionernas framtid, men det sker på bekostnad av enskilda medborgares, familjers och kommande generationers behov och välmående. I takt med att nya finansskandaler fortsätter att avslöjas, blir det alltmer tydligt att vi har tillåtit den finansiella sektorn att fungera på ett sätt som står över de förutsättningar och gränser som reglerar andra delar av det sociala livet. Inte desto mindre har det, när det finansiella systemet sviktat, varit samhället som har fått betala ett högt pris för det och det har blivit till en börda som har fördelats mycket ojämlikt.

Den nuvarande krisen har fått positiva konsekvenser genom att offentliga krav på större öppenhet har ökat och på en fristående reglering av finansiell verksamhet. De kostnader som är resultatet av sekretess och oärlighet inom områden som skatter och offentliggörande av vinster i utvecklingsländer har lyfts fram av politiker under många år. Nu ökar medvetenheten om att också europeiska länder betalar ett högt pris därför att de inte har tagit itu med dessa metoder.

Våra regeringar bör erkänna det positiva bidrag som affärs- och finanssektorerna har givet till samhället, men samtidigt behöver de försäkra sig om att detta bidrag är skäligt och rättvist. Därför måste regeringarna tvinga företagen att offentliggöra sina resultat för varje enskilt land. Problemet med skatteparadis måste också åtgärdas på ett realistiskt sätt, så att en rättvisare och mer uthållig ekonomisk modell uppnås i framtiden.

Därför uppmanar vi våra regeringar och parlament att:

•    Tillsammans komma överens om och anta gemensamma etiska förhållningsregler för de finansiella institutionerna, som lägger tonvikten på öppenhet, ansvarstagande, mänskliga rättigheter, skattebidrag och en rättvis fördelning av vinster;
•    Granska hur nuvarande regler efterföljs med avsikt att upprätta en internationell tillsynsmyndighet som är oberoende av de finansiella institutionerna och som starkt betonar etiska hänsynstaganden;
•    Identifiera var ytterligare regler kan behövas – på nationell och internationell nivå – för att säkerställa att ekonomiska verksamheter fogar sig efter kraven på rättvisa;
•    Införa lagar som tvingar företagen till en total och öppen redovisning av alla deras skilda ekonomiska verksamheter för att på så sätt eliminera skatteflykt och för att ta itu med problemet med skatteparadis;
•    Infria vårt globala ansvar när det gäller ekonomisk rättvisa genom att bibehålla vårt åtagande att anslå 0,7% av BNP till internationell utvecklingshjälp;
•    Införa den lagstiftning om finansiell spekulation för att bekosta internationella inititativ inom utveckling och social rättvisa som den europeiska kommissionen föreslog 2011 och som antogs av 11 EU-länder i januari 2013, i vilken handeln med aktier och obligationer beläggs med en skatt på 0,1% och handeln med derivatkontrakt med 0,01%. 


Här kan du läsa dokumentet i sin helhet på svenska!


Här kan du läsa dokumentet i sin helhet på engelska!





Kritik av hedge-fonder

Så kallade hedgefonders roll har blivit ett stående inslag i debatten både om finanskrisen och särskilt – i Sverige – i samband med privata aktörers roll inom privatiserad sjukvård och utbildningssystem. Nu har även det tyska ”Förbundet katoliker i ekonomi och förvaltning” (KKV) genom sin ordförande Bernd-M. Wehner uttalat sig, men då av en speciell anledning. Hedgefonder hotar nämligen att dra Grekland inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Wehner betecknade detta som ”oblygt, för att inte säga i högsta grad oförskämt”.

Det måste framstå som investmentbolagens speciella hemlighet, hur de ”kan komma på denna tanke, att kräva mänskliga rättigheter för vinstutdelningar och att därmed agera mot en avskrivning av skulderna för Grekland”, säger ordföranden för denna katolska lekmannaorganisation som baserar sin verksamhet på den katolska socialläran. Det finns ingen mänsklig rättighet på aktieutdelningar, säger Wehner vidare. Egendomsrätten kommer till sin gräns då den skadar allmänhetens intressen. Nu visar de globala finansmarknaderna ”ännu en gång sitt sanna ansikte”. De ansvariga för dessa finansiella högriskmarknader söker bara att inhösta vinsterna, medan de flyttar över riskerna till allmänheten. Nu måste vi ”efter de senaste årens erfarenheter tänka över, hur vi kan öka det personliga ansvarstagandet av dem som på detta sätt agerar inom bank- och börsvärlden”.

Ställningstagandet har publicerats även av Vatikanradion, tyska avdelningen. Tyska ”Verband der Katholiken in Wirtschaft und Verwaltung” grundades 1877, då under namnet ”Katholischer Kaufmännischer Verein” (KKV). Om förbundet, som organiserar ”kvinnor och män, anställda, självständiga köpmän, hantverkare, fria yrkesutövare och offentligt anställda” se www.KKV-Bund.de.

Klaus Misgeld



Holy See calls for reform of global finance


Vatican Information Service meddelar idag, på FN-dagen, 24 oktober 2011, att påvliga Justitia et Pax har presenterat ett nytt dokument "Towards reforming the international financial and monetary systems in the context of a global public authority." Texten på Vatican Information Service lyder:

 

VATICAN CITY, 24 OCT 2011 (VIS) - This morning in the Holy See Press Office, a press conference was held to present a note from the Pontifical Council for Justice and Peace entitled: "Towards reforming the international financial and monetary systems in the context of a global public authority". The document was presented by Cardinal Peter Kodwo Appiah Turkson and Bishop Mario Toso S.D.B., respectively president and secretary of the Pontifical Council for Justice and Peace, and by Leonardo Becchetti, professor of political economy at the Roman University of "Tor Vergata".

Cardinal Turkson mentioned the sixth summit meeting of heads of government of the G-20 nations, due to take place in Cannes, France, on 3 and 4 November to discuss issues related to finance and the global economy. "The Holy Father and the Holy See", he said, "are following these matters with particular concern, constantly calling not just for 'joint action', but for 'examination of every facet of the problem: social, economic, cultural and spiritual'. It is in this spirit of discernment that the Holy See, with the note of the Pontifical Council for Justice and Peace, wishes to make a contribution which might be useful to the deliberations of the G-20 meeting".

Bishop Toso explained that the aim of the note is "suggest possible paths to follow, in line with the most recent social Magisterium, for the implementation of financial and monetary policies ... that are effective and representative at a global level, and which seek the authentic human development of all individuals and peoples".

The Church does not wish to enter into the technical issues behind the current economic crisis, but remains within the ambit of her religious and ethical functions. Thus she highlights not just the moral causes of the crisis but, more specifically, the ideological causes. Old ideologies have been replaced by new ones, "neo-liberalist, neo-utilitarian, and technocratic which, by reducing the common good to economic, financial and technical questions, place the future of democratic institutions themselves at risk".

Bishop Toso spoke of the need to overcome these ideologies by "a new global humanism, open to transcendence, ... an ethic of brotherhood and solidarity, and by subordinating economy and finance to politics, which is responsible for the common good".

The Pontifical Council for Justice and Peace, drawing from the social Magisterium of recent Pontiffs particularly John XXIII and Benedict XVI, proposes "that globalisation be regulated by a global public authority", Bishop Toso explained. The council also suggests the reform of current international institutions. They "must become an expression of free and shared agreement among peoples; more representative, and with greater levels of participation and legitimacy. ... They must be 'super partes', at the service of the universal good, capable of offering effective guidance and, at the same time, of allowing each country to express and pursue its own common good, according to the principle of subsidiarity and in the context of the global common good. Only in this way will international institutions manage to favour effective monetary and financial systems; in other words, free and stable markets regulated by an appropriate legal framework and working towards sustainable development and social progress for everyone".

This global authority "must see its power to lead and to deicide - and to impose penalties on the basis of the law - as a form of service to the various members States, a way of ensuring that they possess efficient markets".

To this end, Bishop Toso concluded, "it is necessary to restore the primacy of ethics and, therewith, the primacy of politics, which is responsible for the common good".

CON-IP/